top of page

Luger P08



Dags för lite retro. Den som är lite observant kan se att detta är samma Luger som är med i Skyttebloggens eminenta artikel. Jag rekommenderar en vidare läsning där och låter Sebastian stå för för den något djupare historiken. Istället fyller jag på med mina egna erfarenheter av vapnet och annan kuriosa.


Luger P08 är en pistol som lyckats etsa sig fast i vapenhistorien trots att den varken tillverkas längre eller används i någon officiell tjänst. Å andra sidan tillverkades det faktiskt över två miljoner exemplar. Men det som gjort att Lugern haft en sådan enorm förmåga att hålla sig kvar i vårt medvetande är utan tvekan dess design, såväl visuell som tekniska. I filmer har den hängt med både länge och väl som nazistofficerens tjänstevapen. Lugern var dock mer en förstavärldskrigspistol och ersattes faktsikt med Walther P38 1938. Men dess förekomst i filmer och TV serier som speglar den eran har hjälpt till att hålla bilden av den lite udda pistolen vid liv. Den numera utdöda men ikoniska knäledsmekanismen för omladdning är utan tvekan också en av anledningarna till dess visuella styrka.



När jag skrev ovan att den slutat tillverkas så är det en sanning med modifikation. Det går faktiskt att köpa nyproduktion och ett företag i USA har gett sig den på att tillverka dem i .45, samma kaliber som efterfrågades av amerikanerna själva när de jagade en ersättare till sin kavallerirevolver. Frågan är hur länge företaget kommer att hålla igång men då det är små produktionsvolymer det handlar om, ca 200 st och inte oväntat har produktionen tagit längre tid än väntat. Lugern är nämligen en tekniskt komplicerad och därmed dyr pistol att tillverka vilket också syns i Lugermans prislista, förvänta dig inte en pistol under 5000 USD, och lycka till med import. Vad gäller just Lugermans pistoler så har denna testats framgångsrikt på Forgottens Weapons youtube kanal.


Det är gott om bearbetade detaljer på pistolen och det är inte svårt att se, känna och uppskatta precisionen i tillverkningen.


Hölstret av läder är av en relativt enkel modell men rymmer två magasin och pistolen. Inte fy skam.


Det är viktigt att komma ihåg är att den här pistolen är ruggigt gammal, den började produceras 1900. Många andra samtida vapen har sedan länge glömts bort på grund av att de antingen är opraktiska, komplicerade, fula, opålitliga eller allt ovanstående. Lugern har dock hängt kvar som en historisk relik delvis tack vare dess ikoniska utseende, men också dess kvalitet. Den som ger sig ut och söker kommer höra mycket lovord om pistolen och hur väl konstruerad den är.


Det exemplar jag har testat är en jubileumsmodell från 1970. Den ska vara tillverkad med samma gamla maskiner som de gamla vapnen från före 1938. Oavsett vilket är det ett gediget hantverk, inget skrammel här inte. Precisionen i tillverkningen är ruskigt bra för att vara i kategorin tjänstevapen och många av de massproducerade moderna vapen som står att köpa idag har inte mycket att komma med i jämförelse. Det är helt enkelt ett vältrimmat mekaniskt under. Samtidigt så är det också någonstans där det tar stopp och de moderna vapnen börjar glänsa.


Att använda



Pistolen är gjord för att skjuta med en hand. Passar bra för nationell A precision, sämre för militär snabbmatch, fält och IPSC skytte. Magasinstorleken om åtta patroner gör den inte heller direkt attraktiv som ett förstaval till IPSC skyttet. Kolvvinkel och storlek gör att greppet blir lite sådär. Givetvis glömde vi ta en bild i den mer traditionella skytteställningen så det får ni istället fantisera om.



Det är trevligt att se att magasinspärren sitter på ett logiskt ställe trots att pistolen är så pass gammal. Den sitter ganska djupt och är svår att trycka in av misstag, vilket är bra för soldater men mindre lämpligt för sportskytte.



Magasinfjädern är tung för det ska vara möjligt att hinna mata in en ny patron i patronläget då knäledsmekanismen är otroligt rapp. Väl i vapnet är det dags att spänna upp knäleden, något som är otroligt ovant och svårt att göra elegant första gången. Och andra gången. Det går med allra största sannolikhet att göra både snyggt och snabbt med träning och vana, men jag fick själv inte till det på skjutbanan.


Kolvens vinkel och storlek luras lite och det kan se väldigt långt ut till avtryckaren, vilket det inte är. Pistolen är väldigt bekväm och naturlig att lyfta i den traditionella precisionsställningen. När vapnet ligger rätt i målet är det dags att hålla koll på korn och sikte. Riktmedlen är med moderna mått ingen höjdare. Det är ett litet korn som ska passas in i en skåra lagom stor för en tandpetare. Det går att få en siktbild, men det kräver mer jobb än jag önskar och att justera siktet är bara att glömma.


Baksidan skvallrar direkt att det inte är frågan om ett hundra år gammalt vapen. Som tydligt syns är bakre riktmedlet helt integrerat i knäleden, inte speciellt stort eller särdeles justerbart.


Kornet har en ramp och är fäst i pipan vilket är ett fint plus. Det har en räfflad baksida för att minimera besvärliga reflexer för skytten. Även om kornet i sig är ganska högt ligger ändå riktmedlen väldigt nära pipans centrumlinje.



Med siktbilden klar kramar jag avtryckaren och blir belönad med ett stycke tysk precisionsmaskineri. Avtryckaren är kort och gott fantastisk. Formen är udda och det ser ut att vara rejält trångt i varbygeln men jag störs inte av något av det.


När skottet går av sparkar pistolen uppåt och knäledskonstruktionen gör att siktbilden försvinner helt, om än så bara för en kort kort stund. Inte nog med det, siktbladet sitter fäst på denna led. Å andra sidan och återigen pistolen är inte nödvändigtvis gjord för ett snabbt, modernt tvåhandsskytte.



Hur den faktiskt träffar kan jag dessvärre inte skriva mängder om. Testdagen bjöd på ett rejält smörgåsbord av vapen och det fanns inte tid att systematiskt testa alla ned i minsta detaljnivå. Någon skottstol stod heller inte till buds. Men med det sagt var jag nöjd över hur pistolen presterade men invänjning krävs, framförallt vad gäller riktmedlen.



Det känns lite bakvänt att säga att tekniken har sprungit ifrån Lugern med tanke på att dess amerikanska motsvarighet 1911an fortfarande tillverkas i stort antal utan större förändringar i sin grundläggande konstruktion. Men även den pistolen har blivit omsprungen vad gäller magasinkapacitet, riktmedel och tillbehör. Det Lugern lyckas göra är att vara en ikon för sin tid, precis som T-Forden. Jämför vi med 1911an som med sina hundra olika liv och nytillverkningar aldrig kan nå samma ikoniska och historiska nivå.


Om du själv har tänkt att skaffa en Luger P08 kan det vara värt att veta att den kan vara väldigt kinkig vad gäller delar. Delarna var inpassade för varje vapen (i motsats till en 1911 som hade en helt annan designfilosofi) vilket gör att matchade vapen är mer eftersträvansvärda än de som inte är. Samtidigt är tillgången på reservdelar ganska begränsad. Så huruvida du har lust att skjuta med pistolen blir också något att fundera över. En P08 brukar tinga någonstans mellan fem och tio tusen på en auktion, även om högre summor också händer för väldigt fina exemplar.



Sammanfattning


+ Avtryckaren är fantastisk

+ Mekaniskt underbar


- Daterade riktmedel, konstruktion, reservdelar...


Om det är något vapen jag tycker att alla skyttar ska ha testat, så är det Luger P08. Det är inte något jag säger om alla vapen, faktiskt ytterst få. Man behöver inte vilja ha den, man behöver inte ens gilla den. Men jag tycker att den är en nyttig referensram och ger en historisk inramning som utan tvekan gör åtminstone mig ödmjuk.


Tack för att du har läst såhär långt. Jag vet måna som säger att de vill stödja bloggen men vill ha andra alternativ. Hör av dig via mail eller meddelande på sidan! Annars kan du donera via paypal eller rent av bli en månadsgivare. Alla bidrag hjälper till att göra fler tester och att hålla sidan uppe!

Önskar en god jul till er alla därute i skyttesverige och hoppas att det är fullt av bly i julstrumporna. Stefan


375 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page