Ute på våra skjutbanor finns det gott om äldre vapen fortfarande. Det kan handla om klubbvapen eller äldre nybörjarvapen. Det är hög tid att ta sig en närmare titt på lite äldre vapen. Idag Walther GSP!
Kort historik
Den av första Walthers tävlingspistoler var en .22lr kalibrig pistol som kallades Walther Olympia I. Pistolen baseras i grunden på stommen från Walther modell 6, en 9mm pistol som Walther hade försökt men inte lyckats sälja in till armén. Vid de olympiska spelen 1932 rönte Olympia I stora framgångar och bedriften upprepades med Olympia II 1936. Olympia II producerades ända fram till 1944, mitt under brinnande krig i Europa.
På bilden ovan ser vi en .32 med nyare avtryck. Den nedre pistolen är en OSP med förlängd visirlinje.
Vi snabbspolar till 1961 och modellen OSP som röner även den stora framgångar i tävlingar. Fritz Walther dör 1966 och lämnar över till sin son Karl-Heinz och med det inriktar sig företaget i allt högre grad på sportskytte. Vid det här laget en stabil och etablerad aktör på sportpistolmarknaden. Deras modell OSP följs då slutligen av modellen GSP år 1968, ett vapen vars modellbeteckning och grundläggande designprincip fanns kvar ända till 2023 rå Walther fasade ut GSP expert och ersatte den med flaggskeppet GSP500 och instegsmodellen CSP.
På bilden ovan ser vi en kaliber 22 med det äldre avtrycket och pipvikt.
Hantering
En äldre GSP är en framtung skapelse med en väldigt rak kolvvinkel. Det finns gott om framtunga vapen fortfarande men de kombineras inte sällan med en mer sluttande kolv vilket låter handleden slappna av något mer.
GSPn är begåvad med en relativt låg siktlinje i förhållande till pipan. Kornet tycker jag är helt klart godkänt men siktbladet är ganska litet och är långt bakom modernare motsvarigheter som erbjuder en mycket bredare yta. Det är dock ställbart i sid och höjdled men finesser som bredd och djup på siktskåra finns ej. Däremot går det att byta själva siktbladet vilket är en relativt enkel manöver och på så vis kan bredare skåra erhållas. På grund av pistolens konstruktion sitter siktbladet dessutom ganska långt fram på pistolen vilket gör det mer eller mindre omöjligt att montera dit ett annat alternativ.
På detta korn har någon av de tidigare ägarna klistrat dit en vit smal spalt för att skapa kontrast till siktbladet. Önskas ett bredare korn går det enkelt att byta genom att skruva loss med en enkel skruv.
Orginalkolven ger relativt lite stöd och jag rekommenderar att försöka hitta ett exemplar med mer modern kolv om möjligt, eller gärna skaffa en egen ny. Samtidigt är prislappen på en ny kolv ganska hög och det kan kännas lite motigt att köpa en så pass dyr kolv när resten av vapnet kostar i princip lika mycket. Med det sagt tycker jag personligen att det helt klart är värt det för en mer angenäm skytteupplevelse. Värt att notera är att handen inte kommer upp så högt i förhållande till centrumlinjen på pipan, det går att komma upp ytterligare högre upp med mer moderna lösningar på kolv. Denna utformning gör att vapnet stegrar sig mer vid rekylen, något som i sig kompenseras av att det är väldigt mycket vikt långt fram på vapnet.
Det finns två varianter av avtryckare. En av traditionell konstruktion och en som sitter upp och ned, vilket är den som är monterad på bilden ovan. Avtrycket är i regel helt ok men inte helt enkelt att ställa in och justera jämfört med en mer modern konstruktion. Det krävs nämligen att man plockar ut hela avtryckargruppen. För att göra det behöver hela överbeslaget med pipa och slutstycke plockas bort. Det i sig är inte överdrivet svårt men det gör också att det blir mycket montera ihop och isär för att justera avtrycket. Mantelspärr sitter på höger sida och är lätt att manövrera med pekfingret. Manövergreppet till slutstycket är ambidextriöst.
Då pistolen är av äldre modell går det att hitta en säkring på vänster sida. Köper du en modern kolv kan du vara tvungen att ta bort material på insidan av kolven för att göra plats för säkringen.
Magasinspärr sitter monterad i bakkant på magasinet och känns väldigt intuitivt och säkert att hantera. Konstruktionen återfinns även på den senaste GSP500 modellen så uppenbarligen är det en lösning som funkar bra för Walther.
Att dela vapnet görs med hjälp av en spärr längst fram på stommen. Väl av är det enkelt att byta den övre delen mot en i kaliber .32 om man äger en växelsats. Just växelsatsen är ett attraktivt argument för GSPn. Det är ett enklare och snabbare byte än på dess moderna ersättare GSP500.
Skötsel
Det som ger pistolen sitt distinkta utseende är också en aspekt som gör den lite tråkig att rengöra. Det finns mycket spår i överbeslaget som slutstycket ska röra sig i. Delarna där är dessutom mycket smala vilket blir pilligt och tidsintensivt att rengöra i förhållande till mer moderna konstruktioner. Med det sagt tål den mycket nedsmutsning och jag som är en person som ogillar vapenvård hade aldrig bekymmer med att min kärvade.
Det är enkelt att montera av underbeslaget från pipa och mantel. Vidare demontering är mindre intuitiv och en läsning i manualen är att rekommendera då vissa delar kan börja bråka om du demonterar manteln på fel vis.
Att tänka på
Det är en gammal pistol. Vissa delar av manteln har ett mycket tunt gods vilket skapar risk för sprickor som kan vara tråkiga att fixa. Reservdelar är det inte heller något överflöd på.
Femskottsmagasinet kan faktiskt ta ytterligare en om den den lilla sprint som används för att föra ned patronföljaren plockas bort. Det är enkelt gjort genom att dra ned patronföljaren hela vägen i sitt ändläge och där pillra ut sprinten. Jag har själv inte sett dem, men det ska finnas magasin som tar åtta skott. Ett sådant är helt klart att föredra om möjligheten finns då det inte är bra att låta en fjäder gå helt i botten.
Pålitlig?
Jag har skjutit tusentals skott genom den GSP jag hade i min ägo och den går som klubbvapen i min förening.
Min personliga erfarenhet av avtrycket var att det var 'tyngre' på ena sidan. Det vill säga att vapnet ibland inte gick igenom vapenkontrollen när vikten hängdes på från ena sidan. Bytte vapenkontrollanten och hängde på vikten från andra sidan gick pistolen igenom. Helt klart talar det för att delar slitits ojämnt under användning men vet att det var fler än jag som hade stött på samma fenomen. Problemet i sig var enkelt löst genom att öka avtrycksvikten, men handlar det om delar som är 50+ år gamla och det samarbetade inte fullt ut med mig. Det som gjorde att jag till slut valde att byta var att jag själv inte kunde ställa in avtrycket på ett sätt som jag fann tillfredsställande. Att lämna in det till en vapensmed eller byta till ett annat avtryck hade troligen kunnat lösa mina bekymmer.
Pris
GSPn är en väldigt överkomplig pistol sett till prislapp och brukar gå för en handfull tusenlappar.
Än så länge skulle jag betrakta det som attraktiv pistol med viss vintage charm. Samtidigt är den kraftigt daterad. Precisionen är det inget fel på, inte heller det mekaniska. Det är mer livet runt omkring med riktmedel, kolv, varbygel, generell ergonomi och rengöring där andra vapen sedan länge sprungit förbi. Med det sagt så håller jag GSPn varmt om hjärtat. Ett solitt vapen för en tight budget.
Tack till Klaus Dejler och Johan Bergqvist för kompletterande bilder och information om pistolen. Om bloggen ligger dig varmt om hjärtat. Bidrag gärna med ditt stöd så att jag kan fortsätta att hålla sidan uppe och genomföra fler tester. Ditt bidrag går till ammunition, driftskostnader, fraktkostnader och produkttester. Klicka här!
Ha en fin helg! MVH
Stefan