EAT. SLEEP. IWA. REPEAT!
Så var det dags för IWA att fira 50 år som mässa. Det bjöds på dricka och live-musik i entrén varje dag. I år besökte jag mässan i fyra fulla dagar och lagom till att mitt sista besök var klart hade de flesta utställare börjat plocka ned sina montrar. Jag har filmat mer i år och kanske fotat lite mindre. Att testa, fota (ibland med en hand på pistolen och en med telefonen i näven), skriva, intervjua, klippa ihop, lägga upp samtidigt som jag försöker täcka in så mycket som möjligt visar sig återigen vara en rejäl utmaning. Jag har därför prioriterat att få med mig material att lägga upp senare och nedprioriterat att lägga upp med en gång.
Tid att skriva har det varit ont om och därför har det dröjt ända till idag, en hel vecka efter mässan öppnade innan detta inlägg är möjligt att titta på. Utöver vad som skrivits nedan finns det filmer på flera av vapnen nedan, i skrivande stund finns de för mina stödjare på patreon.
Tänk på att alla uttalanden om hur pistoler känns baseras på några minuter i en monter på en mässa, efter att ha känt på mängder av andra under samma dag. Ibland är det svårt att jämföra och det är helt omöjligt att säga hur det beter sig på skjutbanan. Ta därför alla omdömen med en viss nypa salt och testa själv om du får möjlighet.
Innan mässan fick jag en liten trevlig överraskningspaket från IWA innehållande huvudsakligen klistermärken. På ett av dem står det EAT. SLEEP. IWA. REPEAT!
Det är ungefär så det känns att gå på mässa. Upp klockan halv åtta, dusch, tåg ut till mässan och försöka hinna få något av frukosten på pressavdelningen innan den är helt slut. Ut på mässgolvet, vandra runt i hallarna och söka intressanta saker. Ta ett längre samtal och få en kaffe (detta räknas som lunch) hos någon av utställarna. Ut på mässgolvet igen. Kläm och känn, rata en hel hög montrar, fastna i ett nytt samtal och sedan konstatera att klockan närmar sig stängningsdags vilket är klockan sex på kvällen. Tunnelbana tillbaka till hotellet, ha en halvtimme-timme till att dumpa ryggsäck, kamera, tvätta av sig och ringa familjen innan det är dags att äta en gemensam middag med andra mässbesökare. Försök hitta en restaurang som inte bara serverar Nürnbergskorv och surkål. Därefter, ca 20 000 steg senare är man sedan tillbaka på hotellet före midnatt för att däcka i sängen. Repetera... Just den där klisterlappen träffade väldigt rätt.
Korv korv korv. Vet inte om jag ska vara glad eller ledsen att jag stod över "Nuremberg sausage tower". Namnet väcker många märkliga associationer. Istället fick det bli schäufele mit knödel.
Uppe från slottet på berget i stan är det väldigt vacker utsikt över gamla stan. Blev inte att jag såg mycket av Nürnberg dagtid i år. Tidigare har jag kunnat besöka en del historiska platser vilket har varit trevligt men i år var det mer intensivt än vanligt.
Generella reflektioner från IWA
Att göra sina vapen allt mer personliga upplever jag är ett tema som går igen på årets mässa. Tidigare har jag sett mycket vapen som gått i silver och guld med instaka inslag av rosa. Ibland någon form av desert paint eller camouflage. I år fullkomligt drällde det av vapen i grälla färger som om någon plockat vapnen direkt ur något spel. Jag är lite kluven kring vad jag tycker om trenden för ibland måste jag erkänna att det kan bli rätt snyggt. Å andra sidan kommer det ofta med baksidan att ytan känns plastig och äcklig att hantera, jag vill att det som är metall ska kännas som metall.
En annan reflektion som många med mig gjorde var att de turkiska vapentillverkarna fullkomligt exploderat på mässan. Det känns som om var och varannan stad eller släkt har sin egen vapenfabrik. Dessutom smäller de inte sällan upp montrar som tävlar med de riktigt stora märkena som Heckler & Koch, Glock och Walther i storlek. De pistoler som står att finna i dessa montrar är mer eller mindre variationer på samma tema av 92F, CZ75, 1911. Alternativt någon annan kompaktmodell eller någon form av striker fire pistol av dubiöst ursprung. Få av dem når upp till en standard som jag skulle kalla värt besväret med föreningsintyg och ansökningsavgift. Jag har känt på luftpistoler för tusenlappen som haft bättre avtryckare. Kvalitén är helt enkelt allt för låg för att våra svenska återförsäljare ska vara villiga att ta in dem. Nedan följer ett batteri av bilder med några av 1911orna som växte som svampar på mässorna.
Jag tror poängen har gått fram, men för den som känner sig osäker, så kommer det mera...
Även Kina markerar sin närvaro tydligt genom att i flera hallar ställa ut ett batteri av produkter så som ficklampor, kompressorer och allsköns material. Det som ställs ut i montrarna ser i regel rätt ok ut men det är oklart hur väl allt fungerar över tid. Har själv inte förstahandserfarenhet men vissa produkter kommer jag att hålla mig en god bit ifrån, det är inte säkert att det som sitter innanför skalet är helt och fullt vad som utlovats.
Med allt detta sagt vill jag belysa några höjdpunkter från mässan. Alla produkter är inte nya i sig, men många av dem är det. Ber om ursäkt lite i förväg för att jag täckt revolvrar så pass lite som jag har, det får bli bättring på den fronten till ett annat år. Vi skakar av oss ovanstående järnklumpar och börjar med dyrgriparna. Jag hör ganska ofta att "ingen pistol är så bra" men jag tror nog att det är att missförstå produkten. Folk köper inte dyra klockor, bilar eller kostymer för att de är så otroligt mycket bättre på att visa tiden, rulla på I en väg eller täcka människokroppen. Ibland vill folk ha något extremt välbyggt för känslan, vilket jag anser också måste få vara ok. Dyra pistoler kommer inte skjuta målsökande kulor som alltid träffar tian, men de har en viss känsla vid hantering som också har någon form av subjektivt värde.
Elysien
Den monter som troligen var hetast under årets mässa var Elysien. Där gick det att hitta en CZ75 som hade fått en rejäl ansiktslyftning till den grad att den (nästan) var oigenkännlig. Hur många timmar som lagts på design förtäljer inte historien. Men designern berättade stolt att den var designad utefter det gyllene snittet och därför var perfekt att skjuta med. Alla linjer skulle följa detta på något magiskt vis. Fullt av svepande linjer och pseudogrekiska detaljer ska väcka känslan av grekiska gudar och muskler antar jag.
En hel del udda lösningar finns på pistolen. Den första upptäckte jag direkt när jag lyfte pistolen och drog av vänster kolvplatta med fingrarna det första jag gjorde. Kolvplattorna är nämligen fästa med magneter, vilket ska visa sig vara ett tema på denna pistol, hela lådan som pistolen kan levereras är magnetisk så inget skramlar runt. Nu är det tänkbart att någon inte satt fast plattorna ordentligt på pistolen för någon form av låsning finns ju. Men en självdemonterande pistol är jag inte särdeles sugen på att äga. Designern var väldigt stolt över den triangelformade pipan som skulle låsa den i läge från tre håll. Själv blir jag mest tveksam.
Prislappen för limited-edition modellen som tillverkas i 7 exemplar ligger på tio tusen euro, så jag tror inte jag kommer få se något av dessa på en skjutbana i Sverige. Men det kommer säkert finnas någon som köper dessa, för pistolen har helt klart en kul design. Hur de fungerar ute på en bana låter jag vara osagt. Pistolen marknadsfördes varken med folk i tävlingskläder eller med extrema toleranser. Nej, denna tillverkare dammade av en gammal klyscha och skickade fram en ung tjej från djupet av sin monter så att hon kunde posera med pistolen. Och ja, det är mammas bullar på disken.
Drake 6 tum
Annorlunda var det i PHX Phoenix monter. Här hittar vi istället tävlingströjor från Team Phoenix och en TV som rullar tävlingsfilmer. Vidare lever upp till fördomarna att schweizare tillverkar precisionsverktyg för de här pistolerna har riktigt grym inpassning och extremt lite spel. Sedan IWA 2023 har de tittat noga på den nordiska marknaden och efterfrågan på en pistol i sex tum.
Det är en tung skapelse men klarar ändå sig under 1400 vilket är en magisk gräns för PPC skyttar och nationella skyttar. För att få ned vikten har de gjort många justeringar. Fräst lite extra djupt i manteln, bytt pistolgrepp och rekylstång till aluminium. Övre delen av stommen är fortfarande av stål för att pistolen ska orka med tiotusentals avfyrningar. Rekylstången är en relativt billig del att ersätta och jag fick en uppskattad siffra på tio tusen avfyrningar.
Den kommer med antingen Targetsikte eller Aristocrat sikte beroende på vilken gren som föredras. Det går också få med gaspedal och magasinbrunn för den som önskar det. Värt att notera är också att Phoenix fick så bra respons på sin nya double action avtryckare förra året, att de beslöt att göra en liknande till single action. Det vill säga en böjd single action avtryckare. För mina fingrar passar den perfekt, andra med större fingrar var av annan åsikt och föredrog den raka.
Den presumtiva köparen kommer att behöva ge sig till tåls ända till slutet av denna skyttesäsong innan pistolen blir tillgänglig ute i handeln. Värt att ha i åtanke är att en femtums Drake redan idag går loss på närmare 60 000 kronor i grundutförande. Denna kommer knappast vara billigare.
Nighthawk - Sandhawk
För den som är mer inne på 1911 och 2011 spåret så tar vi en titt i Nighthawks monter och hittar en Sandhawk och en 1911 Chairman. Även här är inpassningen av delarna på en nivå som ligger bortom de flesta andra tillverkare. Manteln glider så tight och mjukt att det nästan är fånigt.
Vi startar med Sandhawken som har en väldigt fyrkantig look med sin flata svarta avtryckare och tillplattade kompensator.
Redo för rödpunkt.
Rejält biffig pipa och kompensator. Den här pistolen lär ligga ganska flackt när det pangas.
Komp monterad på pipan ger pistolen ett ganska tungt utseende. Själv är jag inte så glad i färgen men det är en smaksak. Hade nog också önskat några fler räfflor fram på manteln för att göra det enklare att spänna upp manteln där om man önskar. Men det går såklart alldeles utmärkt att göra med hjälp av rödpunktssiktet.
Just denna modell av Sandhawk har utrustats med en kolv modell rivjärn men går att få med en subtilare stippling för den som hellre vill ha det. Mina kontorshänder skulle helt klart föredra en mindre aggressiv modell men tydligen finns det kunder som tycker att den mer aggressiva känns riktigt bra. Generös magasinbrunn hittar vi också i botten av kolven. Prislappen ligger en god bit norr om Chairman, vilket är imponerade med tanke på att en sådan går loss på ungefär 65 000 kr.
Chairman
Även om prislappen är lägre så signalerar en Chairman allt annat än budget och återigen är inpassningen i toppklass. Men det är även de små detaljerna som gör det.
Den portade manteln gör det möjligt att se den guldfärgade pipan. Den tekniska beskrivningen på färgen är Gold Titanium Nitride, men det går också att hitta guld på pistolen. I kornet sitter en liten stav av 14 karats guld, för den som önskar ha det.
Kolvplattorna har ett grovt men mycket behagligt mönster och pistolen sitter otroligt skönt i handen. Dessutom är magasinbrunnen något rundad i nederkant baktill vilket både ser snyggt ut och gör att pistolen ligger bekvämt i handen. Känslan i avtryckaren och reglagen är fantastisk. Det här är en pistol att uppleva.
Ställbara riktmedel är ett måste på en sån här precisionspistol och den går att få i flera kalibrar och utförande på pipa. Det är helt enkelt upp till vad köparen vill ha.
Korth GTA / GTS
Korth har länge haft färgglada revolvrar. Den nya modellen är inte undantagen. För den som inte känner till Korth så tillverkar de revolvrar av mycket hög klass och även här är det premium hela vägen. Revolvern har ställbara riktmedel fram och bak. Kornet går att justera i bredd och även i höjd i fyra steg i för skytte på givna avstånd.
De exemplar som var utställda på mässan höll otroligt god kvalité i känsla vad gäller trycke. Jag är inte en expert på att stagea avtryckaren men att känna trumman låsas på den här revolvern var en fröjd. Cylinder spärren är lite okonventionell och är en litten spak som fälls fram strax bredvid hammaren. Smaksak. Får du chansen att klämma på en, gör det!
CZ Shadow 2 compact och Shadow2 Orange OR
Ett av få företag som höll någon form av formell presskonferens under mässan var CZ. Eric Greufel, världsmästare IPSC, presenterade som en del av team CZ ett två nyheter. Den första och stora (eller ska man kanske kalla den lilla?) nyheten var en Shadow 2 compact. Det uttalade målet var en produkt som passar concealed carry och med andra ord i huvudsak för den amerikanska marknaden. Efter att först ha varit skeptisk till formatet kunde jag konstatera efter visst handhavande att den känns väldigt bra i handen. Eric poängterade att den ska bete sig precis som en Shadow 2, men här blir jag personligen lite tveksam. Det jag verkligen tog fasta på är att det är en pistol som passar skyttar som är lite mindre till storleken eller som tycker att en vanlig Shadow 2 är fin men för tung. Den nya kompakta modellen tycker jag helt klart fyller ett tomrum i CZs utbud.
Den andra nyheten var att de har putsat upp Shadow 2 Orange Optics Ready. Vilket såklart är trevligt.
Feinwerkbau P85
Ett hopp från krut till luft. På mässan 2023 visade Feinwerkbau en prototyp av en semiautomatisk variant av luftpistolen P8x. Där och då förstod jag inte riktigt vad det skulle vara bra för men tänkte att det där blir säkert bra. Senare under 2023 fick jag möjligheten att testa en Steyr LP50 och det är först när jag stod där och sköt som jag insåg vad hela grejen med en semiautomatisk luftpistol faktiskt är. Jag var dock lite besviken på avtryckaren på LP50 jämfört med Steyrs övriga pistoler och var nu nyfiken på om Feinwerkbau hade lyckats med sin.
Det visar sig att för att kunna göra en luftpistol semiautomatisk måste hela avtrycket byggas om från grunden och det ställer ett antal nya utmaningar. Exakt vilka dessa är var inte en fråga som dök upp i huvudet just då, men det kan sparas till ett annat tillfälle. Känslan på avtryckaren på P85 är inte densamma som P8x, som jag uppfattar som extremt lätt och fin. Men det är ett fint och tydligt trycke. Det här är en pistol jag tror på för de den som vill skjuta luft på samma vis som många av de nationella grenarna skjuts. Dessutom finns det luftpistolgrenar som är väldigt lika rapid fire, där denna pistol helt klart hör hemma.
Till pistolen finns ett femskottsmagasin och ett enskottsmagasin som dessutom dubblar som ett träningsmagasin. Smart lösning och gör att det krävs färre komponenter. I övrigt är den relativt lik P8x och går att få i samma utförande med kort och lång cylinder.
Pardini Hi-Tech
Pardini lanserade en lyxmodell av sin SP och Rapid Fire. Det är för mig lite oklart exakt varför dessa nya Hi-Tech modellen uppstod och jag fick inget tydligt och övertygande svar. Oavsett kommer den med en hårdare coating på såväl tryckesdelarna och på själva pistolen, vilket såklart är trevligt. En förstorad magasinspärr gör mig såklart inte ledsen meninte heller något som får mig att hoppa högt. Pistolerna går att få i färgen British Racing Green, vilket är en otroligt vacker färg på en pistol. De nya manöverhandtagen övertygar mig inte riktigt dock. De gör att Hi-Tech skiljer sig visuellt från den enklare modellen, men personligen hittade jag inte ett sätt att använda dem som kändes särdeles bekvämt. Designen förde tankarna till skåpsknoppar från IKEA. Även om Hi-Tech är Pardinis premiummodell levereras den med magasin i plast, vilket känns lite tråkigt.
Walther GSP 500 Rapid Fire
Att betrakta som en ganska nischad produkt när jag frågade i Walthers monter. De flesta skyttar kommer att klara sig alldeles utmärkt med den vanliga modellen och denna riktar in sig på de skyttar som siktar på att tävla internationellt och eller på en mycket hög nivå. Pistolen kommer med knallorangea manöverhandtag, ett lättat slutstycke och justerbara vikter längst fram på pistolen. Intressant, men det kan vara värt att ta killen i montern på orden.
Utställt på mässan fanns också pistoler från meister manufaktur på Walther, från vilka det går att beställa sin egen unika pistol. Det går till exempel att få en GSP 500 i många färger, bland annat guld. Prisplappen för det är ca 500 euro extra.
Canik Rival S
Jag måste erkänna att jag inte är ett jättestort fan av striker fire pistoler. De känns i regel väldigt lätta och framförallt är avtryckaren sällan särskilt spännande. Rival S är knappast ny men jag vill ändå lyfta fram den som den bästa i Caniks monter. Mycket klickande och kännande i montern och min bestämda uppfattning är att det är en bra striker fire avtryckare. En av de andra monterbesökarna som till vardags skjuter en Walther PDP SF noterade att den känns som hans Walther PDP eller bättre, vilket jag tycker säger en del. För mig som inte skjuter PDP till vardags måste jag ändå säga att åtminstone avtryckarna känns som att de är i samma klass.
Såklart går även dessa att få i en mängd olika färger.
Walther PDP Compact Professional
Mycket lättare som väntat av en polymerversion. Lite upp till skytten hur mycket det påverkar skyttet i förhållande till en tyngre stålversion. Den skiljer sig till viss del från tidigare modeller så den som är intresserad bör också tänka på att ett nytt hölster kommer att behövas. Det som är lite intressant är att den är tillverkad med ACRO i åtanke och ingen extra platta behövs för att fästa dessa. Istället sitter den rakt på och lågt i manteln och sitter bra där. Avtryckaren är en bra striker fire avtryckare, vilket såklart uppskattas.
BUL Blaze
Från Israeliska BUL kommer Blaze en ny medlem i SAS2 familjen. Det som är nytt för denna modell är att man har konstruerat ett nytt system för att fästa adapterplattor på i pistolen vilket flyttar stresspunkten från siktet till själva plattan.
Ruger American Pistol
Var tvungen att känna på denna skapelse som känns som någon form av topptung amerikansk SUV. Mycket plast och också mycket stål vilket gör den topptung och underlig att hantera. Avtryckaren lämnar otroligt mycket att önska. Den här gillade jag inte alls. Fick inte någon bild på denna men kanske var det lika bra.
Ruger MKIV Competition
För att verkligen markera att det här ska vara en precisionspistol har Ruger tagit till lite extra i piplängd, 6,88 tum och lagt till en tumhylla på sin MKIV. God tanke, men den kommer inte fungera till Precision C. Å andra sidan har avtryckaren så pass mycket kryp att det knappast skulle vara relevant ändå. Snyggt försök, men pass.
Spana då hellre in en Volquartsen. Samma grundprincip men bättre känsla i avtrycket. Även de tog med sig en målad pistol till mässan.
Övrigt i korthet
Såväl mässan som dagarna efter har varit otroligt intensiva med mycket att bearbeta. Många vapen utöver dessa har jag klämt och känt på men det finns en gräns för hur långt ett inlägg kan bli. Här nedan kommer blandade bilder som kanske roar eller inspirerar. Du som läsare är välkommen att höra av dig och ställa frågor, jag ska försöka besvara dem!
En hejdundrande revolver måste såklart få vara med. Taurus levererar.
STP bjöd på en blå pistol. Det första lagret var i guld över vilket ett blått lager lades. Resultatet gjorde sig bättre i verkligheten än på bild, känslan var lite färgskiftningarna i uppvärmd metall.
Hall C var den som jag fastnade längst i. En hel dag gick åt i denna hall hos olika tillverkare, trots att jag inte besökte mer än kanske en tredjedel av montrarna. Fotot är taget under en lugn stund sista dagen på mässan.
För den som ville fanns möjlighet att sitta och njuta i en massagestol och få blinkande lampor lysande i ögonen. Jag avstod.
Orange, rosa, grön... alla färger finns. I just detta båset försökte ägaren förklara för oss upprepade gånger att pistolen inte var en Glock. Detta var väldigt uppenbart redan vid första anblick men tydligen viktigt att poängtera. Blev förvånad i just denna monter. Dessa pistoler var faktiskt helt okej.
En av de många brädgårdarna på mässan.
Bajonett? Tror inte det funkar i många grenar.
Airsoft är stort på IWA och här står en tuffing med ett granatgevär som skjuter plastpellets.
Även Glock har bestämt sig för att haka på trenden med att pimpa till sina pistoler. I detta fallet handlar det dock endast om Glock 44 vilken är den enda som har en konstruktion som medger ett annat material i manteln. Limited edition, finns i guld och silver.
På mässan fanns två graverare. Denna från belgien som gjorde väldigt vackra mönster och figurer till vapen. Den andra satt i Walthers Meister Manufaktur bås.
Jag tror det har börjat framgå att det är gott om vapen i olika färger och lackjobb på mässan.
Det ställs inte bara ut stora monsterrevolvrar utan även små pistoler går att hitta på mässan. Just denna uställaren hade det som sin sin specialitet.
Mycket fin revolver från Spohr.
En Target Master 1300 från STP. Mycket fint hantverk.
Inte en ny produkt men ny för mig. Maglula hade lite verktyg för att lättare kunna ladda .22lr patroner i exempelvis magasin till Ruger. Trevligt!
En monter som aldrig gör besökaren besviken är Janz, som i regel alltid har någon absurd pistol eller revolver att titta på. Väldigt sällan går det att känna och klämma och vapnen är alltid bakom glas. Troligen för att de kostar en förmögenhet att tillverka. En del är vackra, andra mindre så.
M-Arms släppte en ny modell kallad Aion och det är en biffig uppföljare till Kratos. Ett välbyggt vapen och det råder ingen tvekan om att det är här den högsta precisionstillverkningen står att finna. Toleranserna är nere på 10 micron. Den som varit lite observant kanske noterat att det finns ett samarbete mellan Phoenix och M-Arms men det handlar i huvudsak om distribution. Båda företagen har sin egen tillverkning i sina egna fabriker.
Det var allt för IWA 2024...
I år gav mässan mycket intressant och jag är helt övertygad om att det kommer tester av produkter därifrån under året. Tack för att du läst. Filmer hoppas jag kunna ladda upp framöver och göra tillgängliga, men nu är det faktiskt dags att runda av rapporteringen om mässan, jag har hållit på med mässa och skriva material i mer än en vecka nu, dags för helg! Stöd mig gärna på patreon, det hjälper mig att finansiera sidan och tester. På patreon kan du se filmer från mässan. MVH
Stefan