Tiderna och samhället förändras, föreningarna behöver anpassa sig till nya tider. Men nya medlemmar behöver också veta och förstå hur föreningarna faktiskt fungerar. Vi river väl av plåstret med en gång och börjar med pengarna.
Vad får jag för pengarna?
Föreningsavgiften är i regel ganska låg. Självklart kan detta variera över landet men samtidigt har jag inte hört att det skulle kosta flera tusen i föreningsavgift någonstans. I regel handlar det snarare om cirka 1000 kronor och inte sällan lägre. Frågan som en del ställer sig är vad de får för pengarna och jag skulle väl argumentera för att medlemmarna får massor för de pengarna. Framförallt, tillgång till en skjutbana. Lägg därtill att sätta upp större och mer komplexa stationer, arrangera tävlingar och stöttning från andra medlemmar så är det inte särdeles svårt att se att klubben faktiskt har en hel del att erbjuda. Prova att smälla upp egen egen skjutbana hemma på villatomten i Bunkeflostrand för några tusenlappar och se om det går i lås. Skulle inte tro det. Men sedan blir det lite klurigare.
Idag betraktas föreningslivet av vissa som någon form av tjänst där det går att betala för att få allt serverat på ett fat. Det är dock så att det arbetas väldigt många timmar på en förening som oavlönat arbete och att avlöna alla dessa timmar skulle vara väldigt kostsamt. Frågan skulle givetvis uppstå vilka uppdrag som skulle generera ersättning. Det bästa sättet att hålla föreningen aktiv och att se till att alla har ett gemensamt intresse i klubbens väl och ve är via att arbeta tillsammans. Att vara med på underhållsdagar och ställa upp som skjutledare eller funktionär är en viktig del i det. Dessutom är det en av de grunder som bör finnas som underlag när föreningen ska utfärda sina föreningsintyg. Besitter medlemmen ytterligare kunskaper och färdigheter som kan vara föreningen till gagn är det jättebra. Många tjänster går att köpa, men om det finns någon i föreningen som är snickare, någon elektriker, någon ekonom och så vidare är det så mycket enklare att sköta föreningens arbete.
För mig handlar föreningen om att jag får en möjlighet att utöva min hobby. Om jag inte kan göra det på den klubben jag skjuter nu kommer det bli otroligt mycket krångligare för mig att skjuta. Då har jag ändå ett antal klubbar i mitt "närområde" om man nu någonsin bor nära något i de småländska skogarna. Men det skulle fortfarande vara mycket krångligare att åka de extra milen för träning varje gång.
Jag vill ha mer träning
Här blir det väldigt olika beroende på klubb. I många klubbar runt om i landet så tränas det egentligen ganska lite, åtminstone inom det nationella skyttet. Det skjuts mycket, men tränas lite. Skyttarna lämnas i regel relativt ensamma att hitta sin egen teknik, vilket jag själv tycker är synd. Det finns ett flertal tänkbara förklaringar till detta men i princip allt kokar ned till att det inte finns tillräckligt många som har tid eller möjlighet att bedriva fördjupade kurser.
Samtidigt tror jag inte att steget är allt för långt om det väl finns någon grund att bygga vidare på. Ett förslag är att höra med andra klubbar i kretsen för att se om någon från dessa klubbar vill komma till er klubb för att leda ett träningspass och bidra med sina erfarenheter. I vår krets har vi börjat titta på ett sådant format.
För att åstadkomma en förändring vad gäller träning föreslår jag också att du själv blir en aktiv del. Se om det finns andra i klubben som också vill utvecklas vidare och knyt kontakt med dem. Undersök möjligheten att lägga upp ett eget träningsprogram inom ramen för de befintliga skjuttiderna, alternativt hitta en tid utanför programmet för att träna. Att stå och nöta 46or utan plan kommer sannolikt inte leda till någon större förbättring. Läs lite litteratur tillsammans, prata med erfarna skyttar ute i landet och kolla på hur det kan tränas och hur det görs bäst. Diskutera med andra medlemmar för att se och höra hur en sådan annorlunda träning skulle kunna se ut. Ibland går det alldeles utmärkt att lösa det på det viset, i andra fall kanske det behöver gå en sväng via årsmötet. Stäm av i din förening.
Det framgår med all klar tydlighet att svenska pistolskytteförbundet i första hand ska främja tävling, därefter träning för tävling. Här tycker jag personligen att föreningarna står allt för ensamma. Det är svårt att uppmuntra till tävling om det inte riktigt finns förutsättningar för en strukturerad träning. Tävla kan dock göras oavsett nivå, men många skyttar vill utvecklas och skjuta lite bättre denna säsongen än vad de gjorde förra. Åtminstone vill de inte bli sämre.
Någon form av strukturerad träning blir då viktig för att lägga grunder. Det går att se lite som en trappa i flera steg. Samtliga steg har sina egna unika behov.
En instegsnivå för nybörjarna som behöver lägga goda grunder och få igång sitt skytte till en högre nivå.
Skyttarna som presterar på en medelnivå men som där planat ut och behöver mer stöttning och träning för att komma vidare med sin teknik.
De skyttar som ligger på en nivå som tar dem till SM behöver också coachning och träning för att kunna ta dem hela vägen till final.
Det säger sig självt att det är svårt att hjälpa en skytt som är på en nivå över den man själv befinner sig på. Även skyttar på samma nivå kan ha svårt att ge varandra riktigt utvecklande feedback. Jag pratar nu inte nödvändigtvis om tips och trix för det kan de flesta ha. Snarare handlar det om detaljer i teknik och träning som är svårt att få utan lång erfarenhet. Tag kontakt med de som skjutit länge och har mycket erfarenhet, bjud in dem till klubben och se vad som skulle krävas för att få ett träningspass med vederbörande.
Förändring
Om föreningen har ett gott klimat och högt i tak bör det finnas goda möjligheter att lyfta fram nya grenar och träningsformer. Just nu pågår en föryngring i många klubbar vilket på vissa håll kan vara en frisk fläkt, medan det i andra klubbar är istället skapar friktion och osämja. Tyvärr känner jag till allt för många klubbar där samarbetet inte fungerar och där olika viljor, traditioner eller personligheter fullkomligt punkterar all möjlighet till utveckling av klubbverksamheten. "Såhär har vi alltid gjort." är väl det som sammanfattar det ganska duktigt. Att välja en helt ny styrelse kan vara en lösning, men det är inte säkert att det löser problemen. Det kan det sätta hela föreningen ur spel om det inte sköts på rätt sätt. Det är dags att gräva ned stridsyxor och se till skyttesportens framtid.
Jag hoppas att alla är eniga om att det primära föreningen ska ägna sig åt är att se till att samtliga medlemmar kan ägna sig åt skytte. Det viktiga är att vi kan bevara skjutbanor och föreningar så att det finns möjlighet för oss aktiva skyttar att utöva vår hobby.
Var en lagspelare
Även om skytte i mångt och mycket är individuellt så är föreningen kollektiv. Det första enkla är att hjälpa till att upprätthålla ordning och reda. Plocka undan efter sig, städa på skjutplatsen, klistra tavlan som använts. Dela på ansvarsuppgifter så som skjutledare, biträde med mera. En grundrekommendation är att det finns en fastslagen given lista som fördelar skjutledarskapet jämnt mellan aktiva medlemmar över året. Att sätta ihop en sådan lista är inte alltid enkelt och det kan vara svårt att få den rättvis. I min klubb har vi närmare 50 träningstillfällen under en säsong och de flesta förväntas vara skjutledare två gånger och biträdande skjutledare två gånger. En förutsättning för skjutledarskapet är egen licens vilket begränsar urvalet något. Genom denna fördelning får alla träna på skjutledarskapet och dessutom kan klubben erbjuda relativt många träningar utan att göra lasset allt för tungt får en enskild medlem.
Intäkter
Det finns gott om inkomstkällor utöver medlemsavgiften, men samtliga kostar något i en annan ände.
Det finns klubbar som tar en liten slant betalt för deltagande i schemalagd träning. Såklart blir detta en liten slant in som kanske kan gå till att arvodera skjutledare. Samtidigt blir det lite av en tröskel för de som har egen licens och kan nyttja banan andra tider.
Eventskytte är en stor inkomstkälla för en del föreningar. Företag eller privata tillställningar hyr in sig en stund för att testa på. Det är ju såklart marknadsföring såväl som en inkomstkälla. Ett litet krux är att det krävs personal med relevanta licenser för att kunna erbjuda lite variation.
Sponsorer är såklart också en form av inkomst. Våga fråga lokala företag om de kan ställa upp som sponsorer. Ibland kan det gå att byta material mot ett företagsevent.
Sponsorhuset, gräsroten och liknande lösningar är sätt för medlemmar och nära och kära att bidra efter "många bäckar små" principen. Gräsroten är kopplat till svenska spel, men också till riksidrottsförbundet, vilket SvSF är kopplat till. Sponsorhuset ger pengar för köp som görs via deras plattform. Det blir inga jättepengar men för små föreningar är det en tänkbar sidoinkomst. Dessutom kan klubben få erbjudanden som kan vara mer eller mindre attraktiva. Värt att nämna är att det går ut väldigt mycket reklam från sponsorhuset, men föreningen väljer själv hur mycket den vill spamma sina medlemmar med den reklamen.
Webbshop? Det är inte helt säkert att det blir några större summor där. Det beror på webshop och företag med mera. I vår klubb kan vi köpa 1 tryckt tröja och få den hemlevererad, baksidan är att vi inte heller gör några pengar på det. Å andra sidan återigen är det inte säkert att det hade kunnat läggas på så mycket på priset att det bidragit till jätte-intäkter heller.
Dags att runda av
Är det något du tycker jag missat, för jag har säkert missat massor! Hör av dig och skriv en kommentar på facebook, instagram eller skicka ett mail till stefan at pistolskytten.com Stort tack till alla härliga föreningar som har tagit mot mig genom åren. Jag har fått se mycket fint samarbete och nya växande krafter. Jag ser fram mot att besöka såväl nya som gamla banor i år. Ett enormt tack även till alla er som donerat pengar via paypal eller de som stöttar mig via patreon. Tack vare er kan sidan hållas uppe och rullande.
Fler tester är på ingång nu när säsongen börjar dra igång!
Stefan