Ett träningspass med tempo

Träning är ett ämne jag har berört det flera gånger och idag tänker jag vara lite konkret och beskriva en träning som vi gjorde tidigare i våras. Jag måste nog börja med lite av bakgrunden först, för den skapar själva ramverket till träningen.

Upprinnelsen till det hela var att vi fick ett erbjudande från kretsen. En rutinerad skytt från en av klubbarna i kretsen skulle ut för att hålla träningar i kretsen och min klubb var snabb att tacka ja till denna möjlighet. Det är ju trots allt så vi människor fungerar, vi lyssnar alltid lite bättre och annorlunda när någon utifrån ger instruktioner och feedback. En dag för träningen bokades och klubben tog upp anmälan för att få en bild av hur många som skulle komma. Vi har fler aktiva medlemmar än tillgängliga skjutplatser och det var bra att få en ungefärlig bild av hur många som skulle komma.

När träningsdagen infaller så startade vi med en genomgång hur det kom sig att vi tränade, vad som är träning och vad syftet med dagens träning var. En del av fokuset som lyftes var tävling och att våga sig ut och tävla, vilket är det främsta existensberättigande som pistolskytteförbundet har. I första hand tävling, i andra hand träning.

Med det sagt så skulle det tränas denna dag. Flera viktiga aspekter lyftes fram. En av dem var att skyttarna flyttades runt till skjutplatser de inte var vana vid. Det är inte bra att bli allt för invand vid en viss plats att stå på, hur underlaget är, hur vinkeln mot tavlan är och hur själva tavlan ser ut. Variation gör det enklare att möta nya situationer ute på andra skjutbanor.

Under denna förmiddag fylldes det sakta på med mer reflektioner, diskussion och feedback. Deltagarna var i ett stort spektrum. Deltagarna var av alla sorter. Nya skyttar som började precis nyss, skyttar som hållit på sedan åttiotalet och erfarna tävlingsskyttar som tävlat runt om i landet. Själva programmet var upplagt ungefär såhär.

Syfte: Att fortare komma till avfyrning när pistolen lyfts. Att få en känsla för hur vapnet ligger när det lyfts in i målet samt att träna på att göra rena och kontrollerade avfyrningar. Nyttan är direkt applicerbar i militär snabbmatch, snabbpistol och fältskytte. Det är dock också högst applicerbart i precisionsskyttet.

Förutsättningarna var följande:

• Samtliga vapen ställda för fält/ militär snabbmatch.

• Sabbpistoltavlor i vändställ.

• Sex skott i magasinet.

• 45 grader utgångsvinkel.

Genomförande. Nu tar jag detta lite ur minnet men i grova drag såg det ut såhär:

1. En serie inskjutning utan tidskrav, riktat mitt i tavlan. Detta för att kontrollera var i tavlan skotten träffade och för att få en generell bild av träffbilden. Därefter klistrades tavlan.

2. Ny serie. Skjuttiden krympte nu till en minut. Det uttalade fokuset var att göra rena och kontrollerade avfyrningar. Inga problem att hinna men ovant för de som bara stått och nött precision med fem skott på fem minuter, men mer av detta skulle komma. Tavlor klistrades för sista gången och nästkommande timme stod vi samtliga på våra skjutplatser och sköt utan att gå fram och klistra.

3. Tempoökning. Tre visningar om tio sekunder och två skott i tavlan per visning. Detta upprepades till samtliga började bli varma i kläderna.

4. Tempoökning. Tre visningar om sex sekunder och två skott i tavlan per visning. Vana fältskyttar och skyttar vana vid militär snabbmatch hade inga problem med att hinna med, men fokus låg fortfarande på att göra så bra som möjligt med den tid som angavs. Ungefär fem serier sköt vi innan det var dags för nästa. Tanken här var att få in en känsla för hur riktmedlen skulle ligga och för skyttarna att komma in rätt i sitt lyft. När tiden blir kortare finns inte tid att titta i detalj i riktmedlen utan det blir mycket mer en känsla för siktbilden än att hitta den exakt korrekta positionen. Steg fyra lade grunden för femman i det att nu gällde det att applicera det man lärt sig där.

5. Tempoökning. Tre visningar om tre sekunder och två skott i tavlan per visning. Nu blev det tydligt för många skyttar att de behöver få till ett bra och korrekt lyft, en fin avfyrning men också ett bra grepp om pistolen så att pistolen återgår till rätt läge efter varje avfyrning. Här nötte vi många serier innan det så var dags att gå vidare.

6. Fler avfyrningar. Två visningar om fyra sekunder och tre skott i tavlan per visning. Först undrade många hur det skulle gå att skjuta ytterligare ett skott med endast en extra sekund. Alldeles utmärkt skulle det visa sig. De flesta reagerade väldigt överraskat och positivt på hur mycket tid de nu hade till sitt förfogande. Det var inga problem att få iväg tre fina skott på fyra sekunder. Även här spenderades det en hel del serier på att få in känslan.

7. Avslutning, kort militär snabbmatch. Två serier om10, 8 och 6 sekunder genomfördes.

8. Gemensam diskussion och avslut.

Formatet var mycket uppskattat och ungefärlig förbrukning av skott var i trakterna 250 skott per deltagare. Vi höll på cirka 2.5-3 timmar och det var väl använd tid. Vi hade också en stunds fika mitt i där tid fanns att ytterligare diskutera tillsammans över vad vi gjorde och hur det kändes.

Den direkta nyttan av upplägget var att det var en mer effektiv träning än vad många var vana vid. Mycket skytte och i princip ingen träning på att gå på grusgång och sätta klisterlappar på papper. Det kunde vi redan. Eftersom tavlorna större delen av tiden var bortvända blev det inte långa diskussioner om exakt var träffarna satt. När vi halvvägs bytte speglar och klistrade igen det som behövde klistras kunde vi konstatera att några sköt högt och andra lågt, vissa spred över ett större område och ytterligare andra träffade väldigt koncentrerat. Men det var mer som en biprodukt av själva träningen, det var inte det som var fokus.

Det som stod klart för samtliga var att fokus hamnade hos skytten, inte på var träffarna satt. Hur kändes avfyrningarna? Kom pistolen tillbaka till sin ursprungsposition? Hur känns rotationen i armen? Hur såg siktbilden ut? Och så vidare. Dessutom var det många som framförde hur bra det var att det var att det var någon utifrån som kom och höll i det. För att löst citera en av deltagarna "Egentligen är det ju samma saker som du alltid har sagt, men på något vis lyssnar man bättre när det kommer någon utifrån." Så är det, gästen är inbjuden för att göra ett uppdrag och det respekteras.

Jag kan starkt rekommendera något liknande. Då och då ser jag i mina flöden att klubbar bjuder in till denna typ av träning. Missa inte dessa tillfällen utan hugg direkt! Har ni ännu inte genomfört något liknande? Prata ihop er i er krets och se om ni kan byta runt lite i all enkelhet. Det behöver inte vara så avancerat, det viktiga är snarare att det blir av.

Stort tack till dig som läst artikeln och speciellt stort tack till mina stödjare, utan er hade det inte funnits något Pistolskytten! Idag vill jag skicka ett extra tack till pwzapp vars fråga ledde till att detta blev dagens läsning.

MVH

Stefan