Vad en ljuddämpare gör är säkert redan bekant men hur det faktiskt fungerar kanske inte är helt självklart. De som är vana med ljuddämpare från gevär kan ha nytta av att veta att det skiljer sig något från en pistol.
Det här är en relativt stor artikel med många olika delar. Vill du hoppa vidare direkt till en del som känns mer relevant för dig så använd dig av rubrikerna nedan för att komma dit direkt.
Disclaimer. Jag är inte en expert på ljuddämpare men har försökt sätta mig in i materialet så gott det går. Mycket av mina källor är från USA. De egna erfarenheter jag har är än så länge baserade på 22lr men så fort möjligheten finns kommer jag komplettera med erfarenheter från grövre kalibrar.
Ljuddämparens konstruktion
Tanken bakom en ljuddämpare är att fånga upp de expanderande krutgaserna och jämna ut trycket från dem långsammare än om de skulle släppas helt fria. Det går att göra på många olika sätt men det enklaste är att placera en cylinder med stor volym längst fram på pipan. Inne i cylindern får gaserna ett begränsat men större utrymme att expandera i jämfört med vapnets pipa, vilket sänker expansionshastigheten innan de smiter ut genom öppningen lägst fram på ljuddämparen. För att ytterligare förstärka den dämpande effekten kan ljuddämparen utrustas med så kallade baffles vilket skapar avgränsade kammare inne i cylindern. Fördelen är att kamrarna både skapar turbulens och håller kvar gaserna i ljuddämparen längre. Destin på Smarter every day har gjort en fantastiskt bra video som visar hur det går till med hjälp av genomskinliga ljuddämpare filmad i extrem slow motion.
Baffle stack och monocore
Ena typen av intern konstruktion bygger på att baffles (koner eller diskar) monteras ihop till en lång cylinder. Ibland är det en sammansvetsad konstruktion som är fäst inuti en cylinder, ibland är det lösa delar som skytten själv kan montera ihop och isär. Med en sådan konstruktion kan ljuddämparen bli modulär och med andra ord kan skytten själv göra avvägningen mellan vikt, längd och dämpning. Ett exempel på en sådan modulär dämpare är den som syns monterad på PDPn på bilden ovan.
Monocore är istället en maskinbearbetad stav där utformningen av expansionskammare kan vara mycket friare. Intill ser du här bilder på A-Tec Wave carbon där de i princip har borrat ut 25 hål med viss förskjutning för att skapa ett antal oregelbundna hålrum. Det går dock att vrida upp CNC-maskinen till bra mycket mer avancerade nivåer vilket gick att se i Destins video längre upp i artikeln.
Vinsten med monocore är att det går att skapa mer komplexa strukturer som skulle vara omöjliga att skapa genom vanliga baffle stacks. De komplexa strukturerna i sin tur kan hålla kvar krutgaserna längre i ljuddämparen vilket gör den tystare.
Med det sagt är det inte säkert att just monocore alltid är det bästa för just ditt vapen eller plånbok. Men mer om det längre fram.
Vad gör störst nytta, volym eller baffles?
Maximal dämpning uppnås med stor volym. Ju större volymen är desto lägre tryck och temperatur. Med det sagt är baffles mycket viktiga då de förlänger tiden det tar för gastrycket att lämna ljuddämparen. Volymen är viktigast, men kompletteras av den interna strukturen.
Hur effektiv är en ljuddämpare?
Det är en ganska knepig fråga att svara på då det beror på ett antal olika faktorer. Ännu svårare är det att ta reda på utan att testa själv då det inte finns ett enhetligt system för att testa och jämföra ljuddämpare. Tillverkarna har egna sätt att mäta och redovisa dämpning vilket gör det svårt för slutkonsumenten att jämföra rakt av.
Vidare är det ganska svårt jämföra i videos, framförallt om själva ljudinspelningen har någon form av bearbetning och kompression vilket i så gott som alltid är fallet på youtube. Det finns också otroligt många olika variabler som påverkar ljudupptagningen. Att jämföra ljuddämpare via text eller video blir lite som att matlagningsprogram för att känna lukt och smak. Det går att få en uppfattning, men det berättar inte hela storyn. En amerikansk sida som gör ett stort och tydligt grepp om att försöka jämföra många ljuddämpare är pew sicence. För oss i Sverige är den sidan dock inte nödvändigtvis hjälpsam då utbudet på produkter skiljer sig åt mellan länderna.
För att ändå försöka ge en bild av skillnaden mellan dämpat och odämpat beslöt jag att göra en spektrumanalys. Jag tog med mig lite studioutrustning till skjutbanan och spelade in ett antal skott.
Bilden nedan visar en spektrumanalys av två skott från en SIG P322 vilket är en .22lr pistol med direkt blow back. Ljudfrekvenserna går från låga till vänster i grafen till höga frekvenser längst till höger. Skalan till höger visar att en ljusare färg motsvarar en högre intensitet eller ljudvolym. Ignorera de absoluta värdena, det är mindre relevanta i sammanhanget. Pistolen avfyrades från en skjutplats i en skjuthall och mikrofonen var placerad likvärdigt i förhållande till pistolen båda avfyrningarna. Den översta linjen är pistolen utan ljuddämpare och den nedre är samma pistol avfyrad med en A-tec Wave Carbon. Kulan som avfyrades är en helt vanlig CCI standard.
Det första som går att se är att är att ljuddämparen inte magiskt gör pistolen tyst, det går tydligt att se att två separata ljudimpulser på bilden. Däremot syns det att ljuddämparen gör sitt jobb. Den tydliga tydlig puckeln runt 1100 hz samt de låga frekvenserna är mer eller mindre helt borta. Vi kan dock konstatera att ett område runt 110 hz fortfarande är framträdande samt att dämpningen av frekvenserna runt 5000 hz förhållandevis låg jämfört med de runt 1000 hz. Jag skulle kunna skriva upp vilken uppmätt dB skillnad jag har i de olika frekvensbanden, men på grund av komplexiteten i att mäta ljud låter jag bli. Det kan bero på faktorer som skjuthallen, utrustningen jag använt, avstånden som är inblandade etc. Jag tar med spektrumanalysen för att försöka visuellt ge en bild av att ljuddämparen dämpar, men inte helt tystar.
Hur låter det då?
Som en luftpistol ungefär. När jag avfyrar i skjuthallen blir det ändå en för mig påtaglig snärt som jag upplever obehaglig utan kåpor. En handfull meter bort från försvinner den upplevelsen och pistolen känns väldigt tyst. Ute i det fria försvinner ljudet ytterligare.
Att det inte blir tystare är egentligen inte ljuddämparens fel, den gör precis det den ska. Istället är det själva vapnets funktion som skapar den där snärten. I detta fall handlar det om en pistol som bygger på direkt blow back och en sådan kommer att läcka krutgaser när patronläget öppnar sig efter avfyrning. En viss skillnad finns på vapen med kort piprekyl eller delayed blow back. Tystast blir det på ett vapen som kräver manuell omladdning då krutgaserna helt enkelt inte kan lämna vapnet vid patronläget. Alternativt en lösning som helt enkelt låser manteln och förhindrar att den flyttar på sig vid avfyrning som på den ikoniska H&K MK23.
Ytterligare en faktor är huruvida skytten använder subsonisk ammunition eller ej. Kulor som färdas med överljudshastighet skapar i sig en snärt eller knall. Kulor som färdas under ljudets hastighet gör det inte, vilket ytterligare påverkar hur tyst vapnet blir. Å andra sidan, om större delen av snärten kommer från patronläget vid automatisk omladdning så spelar det mindre roll. På SIG 322 har jag testat med dämpare och subsonisk ammunition men har inte upplevt någon större skillnad bortsett från det avgrundsdjupa hålet i plånboken som subsonisk ammunition skapar.
I korthet, det blir tystare men inte tyst med en ljuddämpare på. Det kommer garanterat störa omgivningen mindre med en ljuddämpare. Jag skulle däremot faktiskt inte rekommendera att skjuta med ljuddämpare utan att komplettera med någon form av hörselskydd.
Val av dämpare är alltid en kompromiss
När det gäller val av ljuddämpare är det viktigt att veta att det är många kompromisser som man ställs inför. Den bästa dämpningen erhålls med en stor volym. Stor volym innebär dock också en väldigt otymplig storlek vilket kan vara mindre önskvärt längst ut på pipan på en pistol. Med storlek följer i regel även vikt som hängs på längst fram på pipan på pistol eller gevär. För att hålla vikten låg vill många tillverkare välja material som är lätta, vilket i sin tur får effekt på priset på ett eller annat sätt. En ljuddämpare med kärna av aluminium är lätt, men den klarar inte heller av särskilt höga temperaturer och så vidare. Gör din research och tänk igenom vilka behov du har. Det är stor skillnad att ska sätta en ljuddämpare på ett jaktgevär som skjuts sällan med få skott och ett tävlingsvapen skjuts intensivt och mycket med. En ljuddämpare blir snabbt varm när man skjuter med den, framförallt vid bruk av större patroner. Syftet med dämparen är trots allt att fånga upp heta och snabbt expanderande krutgaser. Värmen kan dock bli väldigt hög, framförallt om man skjuter med gevär och många skott. Har då skytten fel dämpare kan den helt enkelt smälta med katastrofala resultat som följd.
Med allt ovanstående i åtanke går det att lyfta fram viktiga egenskaper hos en ljuddämpare utöver dämpningen som en köpare behöver tänka på. En tänkbar rangordning kan vara som följer.
Hållbarhet
Ljuddämparen ska klara av det som skytten tänkt att utsätta den för. Enstaka skott i skogen någon gång om året är dramatiskt annorlunda mot magdump på skjutbanan. En ljuddämpare med kärna av stål kommer att tåla mycket mer hetta än motsvarande av aluminium. Titan är mellanvägen som väger mindre än stål men som inte heller tål lika mycket stryk vad gäller temperatur. Eventuell cylinder som omgärdar kan vara tillverkad i många olika material och alla dessa tål inte samma typ av rengöring som de inre delarna.
Passform
En .45 dämpare fungerar faktiskt bra även på en 9mm pistol vilket gör det flexibelt att köpa ljuddämpare. Det gör det också möjligt att använda samma ljuddämpare till flera vapen. Givetvis är det en förutsättning att vapnen har samma gänga att skruva dit ljuddämparen på och just gängor är bra att hålla koll på, det finns nämligen mängder av olika typer av gänga. Ibland går det att lösa med hjälp av en adapter som skruvas fast på pipan. Vidare bör en ljuddämpare till grovkalibrig pistol bör vara utrustad med ett så kallat Nielsen Device för att garantera att vapnet repeterar korrekt, annars kan det hända att vapnet låser sig. Rena blow back pistoler har inte just detta problem.
Precision och avvikelse
Det finns ingen anledning att använda en ljuddämpare om det tänkta målet inte går att träffa. Allt som fästs på pipan kommer att påverka var kulan tar vägen, en ljuddämpare är inte undantagen och det är inte otänkbart att träffbilden förskjuts i någon riktning. På kortare avstånd är det kanske inte så märkbart, värre kan vara på långa avstånd. Samtidigt hade jag en avvikelse med viss ammunition om 4 cm i sida på 10 meters avstånd. Det är en icke försumbar förskjutning. Det här kan vara svårt att läsa sig till då det kan skilja sig mellan modeller och vapen och ammunition. Ha dock i åtanke att avvikelse kommer att du kan behöva testa dig fram åtminstone vad gäller ammunition.
Interaktion med vapnet
Själva omladdningsfunktionen i semiautomatiska vapen bygger på ett visst gastryck. När en ljuddämpare monteras förändras gastrycket vilket kan resultera i att vapnet får svårt att repetera. Pistoler med browning tilting barrel / vipplåsmekanism är beroende av en rörelse uppåt för att separera mantel och pipa när vapnet repeterar. En tung och stor ljuddämpare längst fram på pipan kommer påverka denna funktion negativt och skulle kunna orsaka problem. Valet av ammunition blir också viktigt och det kan vara lämpligt att använda hårdare laddad ammunition för att undvika matningsproblem.
Vikt och storlek
På en pistol är det olämpligt att ha något onödigt tungt och otympligt längst ut på pipan då det skapar obalans och i värsta fall kan påverka vapnets funktion. Stora ljuddämpare kan skymma riktmedlen eller göra det krångligt att använda vid barrikader. Det ska helt enkelt vara smidigt att använda vapnet även med ljuddämpare monterad.
Rengöring
En ljuddämpare kan behöva rengöras, mer om det nedan, men i korthet är det lämpligt att satsa på något som är möjligt att rengöra om det skulle behövas.
Dämpning
Såklart är mängden dämpning viktig, men faktiskt en god bit ned på listan. För det första kommer det inte bli James Bond- eller John Wick-tyst. Eller jo, det kan det vara om man går hela vägen till Hush Puppy, men det är inget som är realistiskt för sportskytte. De flesta dämpare gör dock sitt jobb alldeles utmärkt, nämligen att reducera den smäll vi associerar med ett avlossat skott.
Det är svårt att jämföra företagens egna rapporterade mätningar och svårt att få en god uppfattning via en siffra eller ens en video. Att då börja jaga enskilda decibel för att maximera dämpning tycker jag personligen är ganska meningslöst.
Underhåll och rengöring
En rimlig fråga är huruvida en ljuddämpare behöver rengöras. Tanken är rimligt då ett vapen blir skitigt vid avfyrning. En del menar att en ljuddämparen inte ska rengöras alls, oavsett vilken typ det är. Det är helt enkelt för mycket giftiga ämnen som över tid avlagras i dämparen och som bäst lämnas kvar där de är. Andra menar att rengöring bör göras men att det beror på vilken typ av vapen ljuddämparen sitter på och vilken typ av ammunition som används. Några saker kan dock betraktas som allmängiltiga när det kommer till underhåll.
För det första handlar det om att lufta ur ljuddämparen. Efter att ha skjutit klart är det viktigt att ta bort ljuddämparen från ditt vapen. Det beror på att det bildas korrosiv kondens i dämparen när krutgaserna svalnar av och dessa bör luftas ur dämparen så fort som möjligt.
Smörj eventuella gängor eller liknande fästanordningar för att säkerställa att ljuddämparen går att montera bort efter du skjutit klart. Om det är en isärtagbar ljuddämpare gäller detta även de relevanta gängorna på dem. Värme, gaser och fina gängor gör nämligen att gängorna helt enkelt kan bränna fast vilket gör demontering till ett väldigt besvärligt projekt och det är lätt att skada ljuddämparen.
Vilka ljuddämpare ska man då rengöra och vilka inte?
Olika ammunition och vapen, olika behov
Den första ljuddämpartypen värd att lyfta fram är rimfire-dämpare som alltid bör rengöras med jämna och täta intervall. Just .22lr får mycket skäll som en ohyggligt skitig patron när det kommer till ljuddämpare då mycket krut och blyrester bygger på i ljuddämparen. En rekommendation är att rengöra efter 350-500 skott, andra menar att det är rimligt att rengöra efter varje tripp till skjutbanan. Vad som går att säga är att redan efter några hundra skott finns det gott om avlagringar att skrapa bort. På lång sikt kommer ljuddämparen mer eller mindre kaka igen med begränsning i ljuddämpningen och ökad vikt som följd. När jag skjutit ett antal hundra skott med min ljuddämpare börjar det rassla lite i ljuddämparen av avlagringar som släppt.
Handlar det om grövre pistolkaliber och mantlad ammunition så kommer behovet minska. Det större trycket från patronen kommer att hjälpa till att rensa ut i själva expansionskammaren vilket minskar behovet av att skrubba rent. Däremot kan eventuellt Nielsen device behöva rengöras eller smörjas. Exempelvis rekommenderar A-Tec att rengöra efter ca 300 skott på sin PMM-45.
Vad gäller gevär bör ljuddämparen i princip rengöra sig själv då tryck och krutgaser mer eller mindre bränner upp eventuella avlagringar.
Metod för att rengöra
Först och främst ska du följa tillverkarens rekommendationer då det är lätt att skada delar av ljuddämparen om fel metoder används. Det finns gott om videos och länkar med mer eller mindre exotiska rengöringsmetoder därute på internet men inte alla är bra, så läs tillverkarens rekommendationer. För dämpare som går att skruva isär gäller det att hålla koll på vilka material den är tillverkad av då stål, aluminium, plast och kolfiber beter sig på olika sätt. Tänk på att olika delar av ljuddämparen kan ha olika material också så dunka inte hela dämparen i ultraljudstvätten det första du gör. Efter mycket egen research så upplever jag nog att den enklaste metoden är bäst. Använd vapenolja eller milt rengöringsmedel som inte skadar metall och en nylonborste att borsta med. Det blir en hel del manuellt gnoende men om du tar det direkt när du kommer hem från skjutbanan så är det gjort. Om du väntar och skjuter flera omgångar mellan rengöringarna kommer mer avlagringar byggas på och bränna in, vilket gör det svårare att bli av med dem.
För att kunna rengöra en ljuddämpare kan det vara bra om det går att demontera ljuddämparen på ett icke destruktivt sätt. Vissa ljuddämpare är slutna och går inte att öppna alls, medan andra är möjliga att plocka isär. I vissa fall står det att dämparen inte ska monteras isär fast den helt tydligt och klart går att plocka i bitar. Vissa tillverkare är noga med att påtala att garantier med mera utgår om ägaren öppnar dämparen under några som helst omständigheter. Ett exempel på en sådan är A-Tec Wave Carbon som absolut inte ska monteras isär. Att just den dämparen mer eller mindre monterade isär sig själv när jag skruvade av den från en testpistol är kanske en helt annan fråga. Vad gäller just A-Tecs skruva-inte-isär-vår-självöppnande-dämpare rekommenderar de att spraya en aerosol-spray in i dämparen och sedan förvara den upprätt tills den torkat och då blåsa igenom med tryckluft.
Gift!
Viktigt att tänka på är att de avlagringar som du tar bort är fulla av ämnen som är olämpliga att få in i kroppen, däribland bly. Se därför till att rengöra på ett sätt och plats som är säkert. Det går alldeles utmärkt att ta i såväl med hängslen och livrem här då blyförgiftning är helt möjligt att undvika. Bra ventilation, en bänkyta som du enkelt kan rengöra och inte förvara mat på samt handskar rekommenderas.
Avslutning
Det här är en artikel som verkligen är ett exempel på att man lär sig mycket när man försöker förklara något. Tiotals timmar har lagts på den med research, testning, fotande och skrivande, ändå finns fortfarande saker som kan förtydligas och förbättras. I artikeln finns löpande länkar till olika ställen jag undersökt men det finns såklart mycket mycket mer. Jag hoppas att den här artikeln ger dig något att stå på om du funderar på att skaffa en ljuddämpare till ditt vapen.
Stort tack till mina Patreons, ni håller sidan uppe och låter mig testa prylar! Även om alla artiklar är tillgängliga gratis är jag glad över alla de som frivilligt ställer upp återkommande bidrar till bloggen. Vill du också bidra gör du det här.
Så då startade vi 2023 med en ... smäll? Nej, tyst fick det bli. Jag hoppas att året kommer bjuda på mycket nöje. En del artiklar kommer bli långa, andra korta. Oavsett önskar jag er mycket och ett fantastiskt år!
/
Stefan