top of page

Har du rätt grejer?


För ett tag sedan pratade jag med en bekant som höll på med cykling. Låt oss kalla personen för Walther. Walther hade noterat i sin cykelförening att det fanns en person som jagade den bästa och lättaste cykeln. Det var nya delar här, bättre delar där. Kolfiber överallt för ju lättare cykel, desto snabbare går det. Walther betraktade denna gram-jagande person och gjorde reflektionen att om denne lade samma tid på att själv tappa några av sina överviktskilon skulle det förmodligen ha mer effekt på intjänad tid än huruvida cykeln var lätt eller inte. Dessutom skulle det vara mycket billigare.


Nu är inte detta en blogg om cykling men min reflektion kanske träffar rätt ändå. Jag har över åren stött på det själv och fått berättat för mig liknande historier fast om skytte. Personer som har varit helt övertygade om att det är fel på vapnet och därför köper nytt så fort de får möjlighet. Kanske känner du en sådan, eller är du rent av en sådan person själv?


En Laugo Alien är ett kul exempel. En pistol som inte alls beter sig som de flesta pistoler, på gott och ont.


Vi människor är bekväma och vill gärna hitta en snabb, tydlig och enkel väg framåt som löser våra problem. Att köpa en ny grej som är gjord för att vara bättre än den föregående bör vara ett bra recept på framgång. Den tråkiga sanningen är att det istället ofta handlar om att lägga goda grunder och göra hårt arbete för att nå de önskvärda resultaten. Jag är ganska säker på att de flesta av oss förstår det inte hjälper att vi köper samma stav som Armand Duplantis för vi också ska slå världsrekord i stavhopp. Samtidigt är det lätt att få för sig att bara för att jag köpt den ena eller andra prylen till mitt skytte blir jag automatiskt lite bättre.


Ett exempel skulle kunna vara att jaga den perfekta kolven eller den perfekta ammunitionen. Men frågan är vad det spelar för roll om kulorna har en spridning på 4mm i skottstol om jag själv har en träffbild med 400 mm i diameter med en jämn spridning över hela ytan? Grunderna måste ju sitta där innan detaljerna börjar göra skillnad, och grunderna måste tränas.


Sedan är det ju inte så enkelt. Att jaga den perfekta laddningen eller prylen kan faktiskt vara ett mål i sig. Huruvida man presterar på tävling eller på tavla kanske är av helt underordnad vikt. Det finns ett lugn och en tillfredsställelse i processen i att jaga den perfekta laddningen eller utformningen på kolven eller den perfekta skytteväskans innanmäte.


Kanske ska det snarare betraktas som vilket annat hantverk som möjligt. Det är själva görandet och processen som är det roliga, när prylen är klar börjar man genast på sitt nästa projekt. Om det så handlar om trägubbar i vedboden eller handsnickrade utemöbler. Min respektive har en kreativ hobby och har tydligt förklarat för mig att köpa saker till sagda hobby är en hobby i sig. Två för en så att säga. Igenkänningsfaktorn är stor. Hur ofta sitter jag själv inte och kollar på prylar, lägger dem i varukorgen för att sedan fundera över hur mycket pengar jag har råd att lägga eller spara ihop. Eller att faktiskt köpa grejer och ta med dem till banan för att se hur de känns på plats.


För om jag är ärlig så är jag ju en person som skaffar prylar jag med. Jag skaffar dem inte för att jag tror att de ska revolutionera mitt skytte och göra att jag skjuter grupper stora som en tiokrona. Mycket av det jag har skaffat eller uppgraderat den senaste tiden har handlat om hur jag ska kunna eliminera variabler. Att försöka ge mig så goda förutsättningar som möjligt att genomföra varje skott likadant. Men det som kommer att avgöra om det blir rätt hänger mer på själva träningen än prylen i sig. Inte desto mindre köper jag. Det ska passa bättre i skytteväskan, det ska bli mer effektivt på banan och så vidare och så vidare.


En målkamera är en intressant uppgradering, men är den en nödvändig pryl? Går helt klart att diskutera.


Jag tror att allt kommer tillbaka till mål och syfte. Om målet är att bli en skickligare skytt så är jag övertygad om att bra grunder måste tränas och det är där som fokus och energi ska läggas i första hand. Förr eller senare kommer dock man till den punkt att utrustningen blir begränsande eller försvårande för fortsatt utveckling. Då är det dags att börja byta ut de delar som utgör begränsningen för att komma vidare. Handlar målsättningen om något annat så går det att tänka helt annorlunda. Kanske att äntligen få äga något man längtat efter, söka den perfekta laddningen eller att göra det lättaste vapnet. Då är det ju det som är målet. Huruvida jag blir en skickligare skytt av detta eller ej blir då sekundärt.


För egen del blir det nu ett fokus på grunder. Jag fick ett tips nyligen som jag tänker testa lite framöver. Att se till att få kolvtid. Det är inte alltid så enkelt att kunna åka till skjutbanan men vapenskåpet står ju där hemma. Att bekanta sig med sin kolv och sitt vapen skapar en trygghet och en känsla. Om jag sedan kan göra några av dessa tillfällen till torrträning så är det ännu bättre.


Ta dig nu en funderare över vilka som är dina målsättningar och vilka du vill satsa på. Kanske är det så att du inte behöver köpa den där prylen utan det kanske räcker med att plocka fram pangen och träna lyft vid köksbänken några gånger i veckan? Vem vet, kanske blir det en ny köksbänk istället som passar bättre i höjd?

/

Stefan

131 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comentarios


bottom of page